|
Svensk hiphop mår bra Petterparodi och tvåspråkig ordkonst förgyllde helkvällen på Cozmoz Man kan lätt undra vart svensk hiphop är på väg när Petters senaste inventarielista till radioplåga Det går bra nu spelas dygnet runt. Mina förväntningar på skicklig ordkonst och attityd var höga när Cozmoz bjöd på hiphopjam. Hiphopkollektivet Mobbade barn med automatvapen (MBMA), bildades 1997 av PST-Q, Organism 12, Seron och Leo. Bandet hade en klar bild av hur hiphop skulle låta och skapade ett rykte om sig att vara råa, skoningslösa och otäcka. Med orden i centrum fick de svensk hiphop att låta farligt på riktigt. Efter 2002 har medlemmarna i MBMA gått skilda vägar, Seron och Leo lade mikrofonen på hyllan (den förstnämnda på grund av nyfunnen kristendom), PST-Q gick solo och Organism 12 träffade DJ Large och inledde ett samarbete. Det är alltså upp till bevis för Organism 12. Hur står han sig utan de andra mobbade barnen? CK inleder kvällen på allvar och spelar sockersöt popig hiphop som från början kan uppfattas som malplacerad. Det är lite hiphopens Håkan Hellström där mörker och gaturomantik byts ut mot ett enkelt kärleksbudskap. Det intressanta är att det fungerar i helhet och blir till en frisk fläkt bland alla låtsasgangsters på den svenska hiphopscenen (och i publiken). Det känns som ett vinnande koncept fyllt av energi och glädje. Perfekt musik för sommarfestivaler och förfester. Vi kommer helt klart att se mer av CK i framtiden. Sedan är det dags för Borlänge att visa sitt. Först upp är A.C.M. med en betydligt mörkare stämning än CK. Det saknas dock energi och det blir smått löjligt att höra dem rappa om hur bra de är (i stället för att se dem bevisa det). Betydligt bättre är Glidish och det blir en markant skillnad i scennärvaro och erfarenhet. Deras röster fungerar och kompletterar varandra. Det blir ett bra flyt, trots att en dj inte hade suttit helt fel det retar mig något när beatet bara klipps av vid slutet av varje låt. Jag hoppas på bättring till nästa gång. Kvällens första affischnamn är Kung Henry. En ordkonstnär som bland annat vunnit SM i poetry-slam 2004. På senare tid har han arbetat tillsammans med DJ Lo-kut under sitt engelska alias: Henry Bowers. Att han både behärskar engelska och svenska bevisar han genom att alternera mellan språken. Det går fort mellan ordlekarna och man imponeras av språkskickligheten när han under musikfria mellansnack kör lite från sin spoken word-repertoar. Han håller hög klass och publiken bjuds på Edgar Allen Poe-referenser och hiphop i tretakt. Det märks att publiken har sparat sina krafter till kvällens huvudnummer. Det blir plötsligt trångt framme vid scenen när Organism 12 och DJ Large kliver upp. Det ser stabilt ut för duon och det bjuds inte på några större utspel. Stundtals känns det rutinmässigt och jag saknar det där lilla extra. Kvällens höjdpunkt blir när scenen gästas av TR som tillsammans kör Jag blir smal nu, en parodi på Petters Det går bra nu. Jag ryser av skadeglädje och njuter tillfullo av raderna: "Inga pengar kvar av mitt gage / jag blir smal nu / inga stålar kvar till nån mat / jag blir smal nu / kalles kaviar på mitt fatÉ " Låten Diamanttårar från den senaste skivan (Petar på döda saker med pinnar) får publiken att hoppa och jag återfår min respekt för Organism 12 som fungerar utan sina tidigare vapendragare. Helhetsintrycket blir positivt och publiken bjuds på Diamanttårar en gång till som extranummer. Hur var det då med den svenska hiphopen? I min Skoda Felicia på vägen hem skrattar jag när Petters radioplåga spelas och jag sjunger med i refrängen: "Jag blir smal nu, kompis jag blir smal nu!" Svensk hiphop är på väg åt rätt håll. Isak Jansson Citat: Bildtexter: BT060428_MH_organ_7703_AR13.jpg Rutin. Organism 12 och DJ Large var stabila, men tände inte riktigt till.Foto: Mikael Hellsten Bildtexter: BT060428_MH_Henry_7702_AR13.jpg Ordkonstnär. Kung Henry är även verksam inom poetry slam och hanterade språket mästerligt.
Datum: 20060502 Visa sidan
©Dalarnas Tidningar. |